I Sverige kan vi vara stolta över att ha infört smart mätning i nationell skala 2002–2009 som ett av de första länderna i världen. Våra nätbolag kommer som ledande på området att vara föregångare även i den andra massinstallationen av smarta mätare när de första mätarna snart är i slutet av sin livslängd och nya bestämmelser om smart mätning (AMI) är på gång.
Blir det lättare nu när massinstallation redan har genomförts tidigare? Man känner ju till utmaningarna och vet hur man klarar av dem. I dag är dock smart mätning tätt integrerad i samtliga verksamheter och utmaningarna ser annorlunda ut. Man måste hålla alla dessa system i drift och samtidigt arbeta med framtidens teknik. Teknikutvecklingen går snabbare än någonsin. Då jag diskuterar den "andra vågen" med våra kunder kommer det upp en hel del frågor, och mitt råd är att börja systematiskt med det grundläggande:
1. När ska man börja?
Tajmingen är avgörande. Energimarknadsinspektionens kravlista är offentlig men är den slutgiltig? EU trycker på med ny reglering av bl.a. säkerheten – när införs dessa bestämmelser i svensk lagstiftning? Teknikutvecklingen
håller hög fart och framförallt inom kommunikation ser vi en stadig framväxt av ny teknik som G3 PLC, öppen standard RF och LTE. Vem vet vad som följer? Samtidigt åldras de befintliga systemen och konsumenterna blir mer 
krävande. Är det bäst att göra massinstallationen före en övergång till Tjänstehubb 2020 eller vänta tills införandet kommit längre?
2. Vilken fart?
Förutom projektets starttid behöver dess längd beaktas. Nätbolag kan i princip välja mellan sprint och långdistans: att genomföra installationerna på relativt kort tid med full kraft och maximala resurser eller att byta teknik gradvis genom intensivare underhållsåtgärder. Är det bättre att agera snabbt och få den nya tekniken och processerna på plats snart eller är det trots allt ett säkrare val att köra två system parallellt? Hur planerar jag fältarbetet för att kunna hantera flera olika tekniker och fortsätta driften utan avbrott? Vilka verktyg och processer finns det för utbyte av smarta mätare?
3. Hur högt siktar du?
Tänkvärt före installationerna av smarta mätare är också målet och målbilden. Vad vill du åstadkomma med den nya tekniken? Räcker det med att uppfylla regelverkets krav och uppnå fördelarna med effektivare drift och bättre kundnöjdhet? Eller siktar ni kanske på de utökade möjligheter som smarta nät ger och rent av på nya innovationer och affärsmodeller på sakernas internet? Oavsett målbilden är det ytterst viktigt att det valda konceptet kan anpassas till förändrade behov och håller dörren öppen för den framtida utvecklingen.
4. Hur ska jag använda mina resurser?
Oberoende av det nuvarande sättet att genomföra smart mätning bör helheten utvärderas före nästa steg. Vilka är våra resurser och förmågor i dag? Vilket fokus har vår verksamhet om 5–10 år? Utifrån detta kan ni besluta om installationerna ska skötas internt eller läggas ut helt – eller något mittemellan. Men installationsfasen är ju som vi vet bara en kort period i lösningens livscykel. Ännu viktigare är att tänka igenom hur ni vill driva och underhålla AMI-infrastrukturen – internt eller som en övervakad tjänst. Med er erfarenhet av att utföra smart mätning i dag har ni en bra grund för att planera och utforma den framtida strategin.
5. Samarbete med vem?
Valet av partner för installationerna och de följande åren är definitivt ett viktigt beslut. Vill du bygga och hantera ett nätverk med flera AMI-partners eller hellre arbeta med ett färre antal? Hur kan man utvärdera de olika aktörerna på marknaden och hitta en som man vill samarbeta med? Du måste ha förtroende för samarbetspartens förmåga att sköta leveranser, support och service tillförlitligt, professionellt och personligt – inte bara i dag utan även om 15 år. Du vill veta att det finns ett engagemang för fortsatt utveckling av produkter och tjänster för den framtida marknaden. Och glöm inte att fråga dig avslutningsvis: är de tillräckligt starka för att fortsätta när det kommer utmaningar?
Det är uppenbart att det inte finns några rätta eller fel svar på frågorna ovan. Däremot finns det en mängd fördelar och nackdelar med olika angreppssätt. På Landis+Gyr har vi byggt upp en omfattande kunskapspool genom att diskutera dessa frågor med våra energibolagskunder inom EMEA. Vår projekterfarenhet varierar från mindre och medelstora installationer till gigantiska; från enhetsleveranser till nyckelfärdiga projekt och övervakade tjänster. Vi behandlar dessa teman mer i detalj i kommande artiklar – följ oss! Under tiden kan du kontakta mig direkt för en fortsatt diskussion: Gunnar Hedbris.
