Den digitala omvandlingen av energiindustrin med smarta elnät möjliggör optimering av elförbrukningen och effektiviserar dataöverföringen till nätbolagens system. För att uppnå Sveriges klimatmål på 100 procent förnybar el år 2040 måste fler småskaliga producenter med vind- och solkraft kopplas in på elnätet. Hittills har elnäten varit uppbyggda kring en centraliserad kraftproduktion i form av storskalig vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme.
Med mer oförutsägbar väderberoende el måste energiflödet kunna styras mellan olika producenter och åt flera håll i de fall kunderna producerar egen el. Snabba produktionssvängningar i lågspänningsnäten medför dessutom spänningsproblem. För att vara förberedd för alla dessa förändringar genomgår branschen därför nu ett digitalt teknikskifte mot s.k. smart teknik. Det innebär inte bara förändringar i själva överföringsstrukturen, utan möjliggör också en mer intelligent hantering av tillgång och efterfrågan samt styrning av elnätet.
Sverige först ut med smart teknik
Sverige installerade fjärravlästa elmätare redan mellan 2006– 2008. Nu är tekniken föråldrad och 5,2 miljoner elmätare skall därför ersättas med andra generationens smarta mätare senast 2024. Landis+Gyr är en av de ledande globala leverantörerna som levererar lösningar för smarta elnät, som t.ex. smarta mätare, sensorer, automation och analyser.
Sami Haapamäki, Senior Solution Consultant för Smart Grid på Landis+Gyr berättar att Sverige var pionjär på området och därför har en fördel gentemot andra länder.
"Vi har dragit stor lärdom från första rundan och har därför nu kunnat fokusera på rätt saker och utveckla innovativa produkter och lösningar. Andra generationens smarta mätsystem erbjuder mycket mer än bara faktureringsdata och den nya kommunikationstekniken öppnar för helt nya sätt att hantera, behandla och dra nytta av data. Analyser och artificiell intelligens ger oerhörda möjligheter för framtidens elnät", säger Haapamäki.
Artificiell intelligens styr elnäten
Istället för att bara samla informationen om energiförbrukningen samlar den nya mätarna in data om elkvalitet och kan skicka systemlarm till nätoperatören så att man kan förebygga fel i förväg, koppla om strömmen eller skicka ut en reparatör exakt till den plats där felet finns. "AI (Artificiell Intelligens) kan hjälpa till att reagera på spänningsförändringar redan innan slutkunden märker det. Operatören ligger på så vis ett steg före och kan förbygga och åtgärda problemet", berättar Haapamäki.
Enkelt uttryckt kan man säga att fokus flyttas från databehandling till datautnyttjande där stora datamängder kan ge analyser och diagnoser för att både öka energieffektiviteten och säkerställa en stabil elleverans. Det nya systemet samlar in exakta energidata nära i realtid och samlar dessutom data från flera andra enheter och system, inklusive privat sol- eller vindenergi. All information bearbetas därefter med ett analysverktyg. Denna information kan sedan användas av både slutkonsument och nätbolag på olika sätt som t.ex. övervakning av spänningskvalitet eller optimering av elförbrukningen.
Ny affärsmöjligheter
I framtiden kommer IoT-sensorer kunna appliceras på olika samhällsfunktioner, som styrning av gatljus som tänds och släcks beroende på trafikens intensitet eller antal människor som är i rörelse, men det kan också handla om enskilda hushåll där man vill reglera värmen under dygnets timmar med lägre temperatur när man är på jobbet eller sover, eller att kunna starta tvättmaskinen eller kanske ladda elbilen när elpriset är lägre.
Slutkunderna kommer att kunna följa sitt effektuttag i realtid vilket ger en möjlighet att kunna påverka när elen tas ut och hur mycket de betalar för den. Debiteringssystemen kommer därmed sannolikt att baseras på den el vi förbrukar d.v.s. effektbaserade tariffer istället för utifrån antalet förbrukade kilowattimmar som idag.
"Det ska bli spännande att se vad de här nya möjligheterna kommer att ge för nya tjänster och användningsområden i framtiden. Många länder kommer att följa utvecklingen av de svenska kraftnäten och dra lärdom av hur elförbrukningen kan optimeras med hjälp av ny teknik", säger Haapamäki.
